Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Angelica Dahlman och Rasmus Nordgren i samtal i en soffa vid högskolans ServicecenterAngelica Dahlman, högskolans projektledare för AIL-lärarutbildningen, och studenten Rasmus Nordgren, som läser andra året av utbildningen.

- Alla är väldigt positiva till utbildningen. Det finns en stark kraft i att utbilda bra lärare, säger Angelica Dahlman, högskolans projektledare för AIL-lärarutbildningen*.

Programmet bygger på idén om växelverkan mellan teori och ­praktik. Därför jobbar studenterna halvtid och läser 67 ­procent av heltidsstudier. Det studenterna lär sig under lektionerna på campus tar de med sig till arbetet på sin ­skola. Lika ­viktigt är det som uppstår i klassrummet och som ­studenterna ­sedan reflekterar över tillbaka på campus. Angelica ger ett exempel:

– Studenterna läser om elevers motivation i en kurs och får i samband med det möjlighet att pröva olika teorier om motivation under arbetet i klassrummet, men de kan även ta med sig sina praktiska dilemman kring elevers motivation till campus för att diskutera vad som faktiskt händer i klassrummet.

– Detta sätt att arbeta ger studenten möjlighet att se en koppling mellan teori och det praktiska 'görandet' i klassrummet.

Studenten Rasmus Nordgren, som nu läser andra året av utbildningen, säger:

– Det blir ytterligare en nivå på lärandet när vi hela tiden kan se länken mellan det teoretiska och det praktiska, båda delar förhöjs av varandra.

– Utbildningen medför ett konstant utvärderande och reflekterande av alla lärsituationer. Hur kan jag utveckla nästa lektion? Hur gör jag så att eleverna får förutsättningar för maximal utveckling? Att vi är en hel klass av studenter med liknande arbete gör att lärandet får ytterligare en dimension.

”Vi vill alla ha fler lärare”

Angelica Dahlman berättar att utbildningsupplägget togs fram i samverkan med skolhuvudmännen.

– Samverkansdelen har varit oerhört viktig. Vi förenas i det ­gemensamma målet att vi alla vill ha fler lärare.

Barbro Petersen, rektor på Tingbergsskolan i Lilla Edet, ser en stor vinst med att ha en AIL-lärarstudent på skolan.

– Kombinationen som tjänsten består av utvecklar lärare till ­nivåer som enbart studier eller arbete inte kan möjliggöra.

Lärarprogrammen årskurs 4-6 har, så väl nationellt som vid Högskolan Väst, haft ett lågt söktryck.  

– I det reguljära programmet var det problem att fylla ­platserna, inför hösten 2019 hade vi nu på det nya programmet cirka 150 första­handssökande till 30 platser, säger Angelica Dahlman.

Möjliggör för småbarnsföräldrar

En klar målsättning med nya programmet är att nå målgrupper som annars kanske inte sökt sig till en lärarutbildning.

– Eftersom studenterna endast är i Trollhättan en dag per vecka, och har jobbet i sin närhet så når vi andra personer. Det möjliggör exempelvis för småbarnsföräldern i norra Bohuslän att satsa på ­utbildningen, säger Angelica Dahlman.

Men även kommunerna vinner på upplägget, menar hon.

– Mindre kommuner i vårt upptagningsområde, som kanske tidigare haft svårt att rekrytera lärare, har lättare nu. Nu är det personer som redan bor i kommunen som utbildar sig och finns kvar där under hela utbildningstiden – och förhoppningsvis längre.

* AIL-lärarutbildningen heter Grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6: Arbetsintegrerad lärarutbildning, 240 hp

Text: Anna Tanderud
Artikeln hämtad från Högskolan Västs magasin Västpunkt - 30-årsjubileum, nov 2020.

Senast uppdaterad