Tre tidigare rektorer
Möt våra tre tidigare rektorer som format högskolan - på var sitt sätt.
Högskolan Västs tre första rektorer har bidragit till högskolans utveckling på olika sätt. Olof Blomqvist var en av drivkrafterna till att högskolan kom till. Lars Ekedahl hanterade den känsliga frågan om campus placering. Kerstin Norén utvecklade högskolans samverkan och nationella roll. Här berättar de vad som betytt mest för dem under deras tid på högskolan.
Olof Blomqvist
”Samverkanskulturen var den röda tråden från starten”
Olof Blomqvist, rektor 1990-2002 (Utbildningschef för högskoleutbildningar 1986-1989)
Ålder: 77
Bor: Trollhättan
Gör nu: Pensionär som njuter av att vara ”herre över sin tid”
Fritid: Fokus på familjen, reser, fixar med sommarstugan, träffar vänner och kolleger
Att samverkan skulle bilda grundbulten för högskolan var Olof Blomqvist klar över redan från start. När politiker och tjänstemän mot alla odds lyckades övertyga riksdagen att inrätta högskola i Trollhättan 1990, var näringslivets stora engagemang en viktig faktor.
– På den tiden befann sig industrin i vår region i ett krisläge och behovet av utbildningar på högre nivå var stort. Idén att starta Co-oputbildningar (studier varvade med betalda arbetsperioder) vann gehör hos industriföretagen. Inspirationen kom bland annat från University of Cincinnati och Northeastern University, Boston, säger Olof Blomqvist.
Högskolan Väst blev först i Sverige med att starta den typen av utbildningar. Det bildade också grunden för högskolans sätt att arbeta med arbetsintegrerat lärande
– Detta väckte reaktioner i universitetsvärlden där några lärosäten tyckte att vi gick för långt som samarbetade så tajt med näringslivet.
Olof betonar att samverkan är mycket mer än Co-oputbildning och interaktion mellan högskola, näringsliv och samhället.
– Att samverka med studenterna är lika viktigt – att de är delaktiga och kan påverka högskolans arbete på olika sätt.
– Högskolan Väst har också lång erfarenhet av att samarbeta med andra lärosäten. Med hjälp av Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Karlstad (numera universitet) och Göteborgs Universitet kunde vi driva högskoleutbildning redan innan vi hade etablerat en högskola.
Arbetsintegrerat lärande är en hjärtefråga för Olof. Det tog sju år av lobbyarbete på Utbildningsdepartementet innan Högskolan Väst fick medel att utveckla det arbetsintegrerade lärandet (AIL).
– Idag är högskolan internationellt känd för sitt AIL-arbete. AIL är ett guldägg som jag tror kommer att utvecklas stort de kommande åren.
Lars Ekedahl
”Ett samlat campus har betytt oerhört mycket”
Lars Ekedahl, rektor 2002-2011
Ålder: 73
Bor: Ljugarn på Gotland
Gör nu: 100 procent pensionär
Fritid: Läser, motionerar, reser, ser film, följer utvecklingen i akademiska världen
Efter en utdragen och stridig kamp om placeringen av ett samlat campus för Högskolan Väst kunde Lars Ekedahl andas ut och fokusera på att förverkliga planen.
– Helt fantastiskt att vi åstadkom detta trots alla stridigheter. När beslutet väl tagits 2004 accepterades det lojalt av alla medarbetare. Att genomföra sammanslagningen av de tre campusen gick därmed över förväntan bra, säger Lars.
– För högskolan har det samlade campuset betytt oerhört mycket – för vår egen utveckling och hur vi uppfattas externt, inte minst av studenterna.
2008 var den nya campusbyggnaden i centrala Trollhättan klar att invigas under festliga former. Nu riktades Lars fokus till en annan viktig fråga; att få examinationsrätt för forskarutbildning inom produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande.
– Regeringsmakten var länge negativ i frågan om högskolorna skulle få examinationsrätt i forskarutbildningen. Men i ett slag 2009 ändrades den inställningen. Ett krav var dock att högskolornas arbete skulle kvalitetsgranskas både vad gäller ekonomi och akademisk nivå.
2011 fick Högskolan Väst den efterlängtade examinationsrätten för forskarutbildning efter en kvalitetsutvärdering som visade att högskolan höll hög kvalitet.
– Det var ett viktigt steg utifrån flera aspekter. Det underlättar exempelvis personalrekryteringen och högskolan blir mer attraktiv för internationella studenter eftersom vi ur akademisk aspekt kan likställas med universitet.
– Att högskolan har examinationsrätt för forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande visar att lärosätet från start slog in på rätt väg. Här finns nationellt och internationellt intresse, ambitioner och kvalitet.
Kerstin Norén
”Högskolans arbetsintegrerade lärande imponerar i många läger”
Kerstin Norén, rektor 2011–2016
Ålder: 70
Bor: Göteborg
Gör nu: Styrelseordförande Högskolan i Skövde, utredningsuppdrag för Uppsala universitet och kvalitetsutvärderingar för Universitetskanslersämbetet.
Fritid: Träffar vänner utanför sin nyköpta lilla stuga, läser, skriver bok om språk och kommunikation
Under Kerstin Noréns tid som rektor var det viktigt för högskolorna att profilera sig både nationellt och internationellt.
– Forskningsmedel till högskolorna eller inte har alltid varit en stötesten inom politiken. När Högskolan Väst ännu tydligare lyfte fram arbetsintegrerat lärande (AIL) och dess relevans för samhällsnyttan som sin profil, bidrog det till att politiker som tidigare varit tveksamma till högskolor ändrade sin attityd. Här tycker jag att högskolans AIL-profil har varit avgörande för att visa vad vi kan åstadkomma.
Kerstin har ägnat mycket tid och energi åt att utveckla arbetssätt för det arbetsintegrerade lärandet.
– Lärosäten förväntas ju bidra till samhällsutvecklingen och skapa största möjliga nytta av de statliga medlen. Jag anser att Högskolan Västs AIL-inriktning bidrar starkt till det.
– En fördel med att vara ett mindre och lokalt förankrat lärosäte är att man lättare kan bidra till breddad rekrytering. Det är viktigt att alla känner till högskolans utbildningar och vilka möjligheter det ger. På det området tar Högskolan Väst hela tiden nya steg.
Kerstins fokus har också varit att utveckla högskolans internationella samarbeten.
– Även här har AIL-profilen haft en viktig roll – inte minst när det gäller att attrahera internationella studenter och forskare.
Inför framtiden ser Kerstin att högskolans insatser för att bredda rekryteringen blir allt viktigare.
– Högskolorna kan bidra till att minska integrationsproblemen och här har Högskolan Väst goda förutsättningar eftersom arbetet med breddad rekrytering och mångfaldsfrågor genomsyrar hela organisationen.