Vårdresan - så fick högskolan en unik pedagogik och vårdmiljö

I februari 2019 invigdes KLC och redan efter drygt ett år fick KLC en speciell funktion när coronakrisen slog till. Under våren 2020 snabbutbildades över 200 sjuksköterskor och undersköterskor från bland annat olika sjukhus i intensivvård.

- Vi är jätteglada att vi kunde bidra med den här snabbutbildningen och göra en konkret insats för den hårt pressade vården, säger Karin Rehnström, verksamhetsledare på KLC.

Verklighetstrogen miljö

KLC är delvis uppbyggt som en vårdavdelning. Här finns flera olika rum som kan tillämpas för undervisning i olika miljöer, till exempel vårdcentral, hemmiljöer etc.  Det finns även avancerade simuleringsdockor som kan användas till de flesta vårdmomenten. Momenten som lärs ut på KLC är delar av bland annat sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar samt programmet för socialpsykiatrisk vård.

- Tidigare hade vi så kallade metodrum men det var väldigt torftigt. Vi hade inte mycket material och miljöerna var inte så realistiska, berättar Susanna Höglund Arveklev, som idag jobbar som vetenskaplig ledare på KLC.

I linje med högskolans inriktning Arbetsintegrerat lärande (AIL) ville institutionen skapa en så verklighetstrogen vårdmiljö som möjligt för studenterna.  Både Karin och Susanna började studera på Hälsohögskolan i Vänersborg på 1990-talet. På den tiden fanns det begränsade möjligheter att öva vårdmomenten på skolan. 

- Vi bäddade sängar framför en kamera. Det var ungefär den praktiska övningen vi kunde göra på skolan, berättar Karin.

- Jag kommer ihåg nervositeten. Vi övade på att sätta nål inför dropp på varandra i smyg på vår VFU, vilket naturligtvis inte var tillåtet, minns Susanna.

Tryggheten i fokus

Just att studenterna ska känna sig trygga i sina övningar är en del som de tagit fasta på när KLC utformades.

- Man ska kunna pröva och öva i en trygg miljö. Man kan göra fel och lära av misstaget. Det är väldigt viktigt att studenten kan känna den tryggheten hos oss innan man kommer ut till patienterna, säger Susanna.

Normkritik och jämlikhet har fått en unik roll i pedagogiken på KLC. Inte minst genom Elisabeth Ohlsons konst i form av bilder. Bilder som visar olika perspektiv på hur det är att vara människa.

- Konsten finns där för att studenterna ska tänka till kring perspektiv och problematisera rollerna som vi ofta tar för givet. Ibland ska det skava.

Dramapedagogik används

Utöver konsten används även dramapedagogik i undervisningen.

-Vi jobbar mycket med perspektivbyten, det vill säga att studenterna får utforska olika roller som exempelvis patient eller vårdpersonal, säger Susanna Höglund Arveklev.

De praktiska övningarna varvas med reflektionsmoment där egna och andras upplevelser lyfts och diskuteras.

- Härigenom uppnår studenterna en större självkännedom och en djupare förståelse för andras perspektiv, varför de själva och andra agerar eller känner på ett visst sätt, säger Susanna.

Inför framtiden ser Karin Rehnström en fortsatt satsning på AIL, arbetsintegrerat lärande.

- Vi kommer att satsa mer på AIL genom olika samverkansprojekt där olika yrkeskategorier kan samöva och berika varandras lärande.

Samarbete pågår bland annat med NU-sjukvården, Sahlgrenska Akademin och Yrkeshögskolan i Vänersborg.

- Detta kommer att leda till att studenterna blir säkrare i sin yrkesroll och höjer sin kompetens vilket i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet, säger Karin.

Historik

• Redan 1909 startade en sjuksköterskeutbilding  i Vänersborg och 1980 startade Vårdhögskolan i Vänersborg
• 1963 startade Bohusläns sjuksköterskeskola i Uddevalla
• 1997 gock Vårdhögskolan och Bohusläns sjuksköterskeskola samman till Hälsohögskolan Väst (HVV) och fick sitt säte i Vänerparken i Vänersborg
• 2000 gick HVV ihop med dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, HTU

Text: Andreas Borg
Artikeln hämtad från Högskolan Västs magasin Västpunkt - 30-årsjubileum, nov 2020.